Självkänsla, självkännedom och personlighetstest för ledar- och teamutveckling. Ibland kan det låta som att du måste gå djupt inom dig själv för att bli en bättre ledare. Men tänk om det är tvärtom? Tänk om du behöver rikta blicken utåt istället? För ledarskap är att föra en grupp mot ett gemensamt mål. Om du släpper dig själv kan du fokusera på din uppgift: andra. 

Låt mig ge tre exempel på när fokus på dig själv kan försvåra för ditt ledarskap. 

Vad är problemet med att utveckla din självkänsla för att bli en bättre ledare?

Ofta är det otydligt om självkänsla är en beskrivning eller en förklaring. Är dålig självkänsla att jag har negativa tankar om mig själv eller har jag negativa tankar om mig själv på grund av min dåliga självkänsla?

Men om vi är snälla mot begreppet självkänsla, och säger att det är en beskrivning av att ha negativa tankar om sig själv, så kvarstår fortfarande problem. 2003 sågade forskaren Roy Baumeister begreppet (ok, inte helt. Hans gäng visade att det faktiskt finns ett svagt samband mellan självkänsla och att inleda sociala kontakter). 

Så vad är problemet, varför har inte självkänsla bättre forskningsstöd? Varför är det inte bättre att tänka positiva tankar om sig själv? För att dina tankar inte är facit. Du kan tänka att du är inte är en inspirerande chef och ändå göra en bra presentation. Den som har många positiva tankar om sig själv behöver varken vara trevligare eller mer kompetent än den som råkar tänka illa om sig själv.

Dina tankar kan ha dykt upp från saker kollegor sagt, saker som stått i en pushnotis eller i ett mejl från en kund. Dina tankar påverkas av din miljö. 

Om du släpper din självkänsla kan du bli en bättre ledare. Låt inte dålig självkänsla hindra dig på vägen mot dina mål. Du är mer än dina tankar.

Vad är problemet med personlighetstest för ledarskaps- och teamutveckling?

Du studerar förmodligen inte ritningen av en bils motor innan du kör bil. Lika onödigt är det att studera bilder av hjärnan för att bli en bättre ledare. (Dessa bilder är dessutom mindre tydliga än en ritning av en bilmotor.) 

Du skulle inte sitta i grupp med andra bilförare och diskutera era respektive motorer för att bättre köra i samma by. Lika onödigt är det att sitta i grupp och prata om sina resultat från personlighetstest. 

Vill du bli bra på att köra bil behöver du fokusera det mesta av din uppmärksamhet utanför bilen. På vägen, på skyltar och på andra förare. Samma sak är det med ledarskap. Du behöver fokusera på annat än dig själv. De du ska stötta, hur ditt team och din organisation funkar.

Jag har aldrig sett en vetenskaplig studie som visar att personlighetstest skulle vara bra för ledarskaps- eller teamutveckling. Ingen jag frågat har någonsin kunnat visa en. Om någon vill att du ska använda personlighetstest för att du ska bli en bättre chef så kan du fråga efter en studie publicerad i en vetenskaplig tidskrift. En artikel som menar att det skulle vara en bra idé med personlighetstest för detta ändamål. Lyckas någon faktiskt visa en sådan får du höra av dig! 

Om du släpper din personlighetsprofil kan du bli en bättre ledare. Då kan du fokusera på vad du gör istället, på dina beteenden. Dina beteenden och vanor som du kan påverka. 

Vad är problemet med självkännedom?

Många tror att självkännedom är det du får ut av ett personlighetstest. Många tror att denna sortens självkännedom är viktig för ledarskap. Om det hade stämt hade det funnits studier som visar att personlighetstest förbättrar ledarskap. Personlighetstest hade funnits med på sammanställningar av vad som utmärker en bra ledarskapsutbildning.

Varför har inte personlighetstest bättre forskningsstöd? Kanske för att resultatet är för vagt, för svepande och för självcentrerat. I en studie av forskarna Avraham Kluger och Angelo DeNisi såg de att om vi vill utvecklas bör feedback ges på specifika beteenden kopplade till arbetsuppgifterna snarare än personliga egenskaper.

Om självkännedom ska ha någon påverkan på ledarskapet behöver du förstå dina beteenden och vanor. Då funkar inte en stereotyp bild från personlighetstestet. För att förstå dina beteenden behöver du förstå psykologi och att dina vanor påverkas av din miljö. Du behöver förstå ditt team, din organisation och ditt samhälle. 

Du dricker förmodligen inte öl på gymmet. Förmodligen så gör du inte armhävningar på krogen. För att förstå dina beteenden behöver du se dig omkring. 

Vad är alternativet till att fokusera på sig själv?

Stirrar du dig blind på dina tankar om dig själv och den stereotypa bilden från ett personlighetstest så kommer du missa massor. 

Lyft blicken till ditt team. Då kanske du märker att du känner dig motarbetad av kollegan för att ni inte har satt tydliga mål. Lyft blicken till organisationen. Då kanske du märker att besparingarna inte är mellanchefens fel. Problemet var kanske att er organisation var för långsam på att anpassa sig till en globaliserad värld. Lyft blicken till samhället. Då kanske du märker att diskussionerna om nya roller tvingas fram av att ny teknik kommer med rasande fart. 

Ditt sammanhang påverkar dig. Påverka ditt sammanhang. 

Gör sammanhanget bättre. Oavsett vad du tänker om dig själv.

Ett längre resonemang finns i den prisbelönta boken Ensam eller stark – åtta principer för framgångsrika team. Vill du gå en ledarskapskurs som fokuserar på teamet och konkreta beteenden kan du spana in vår utbildning till att bli Habitudtränare.