Pengar, prylar och ledig tid. Eller vänner, mening, hårt arbete och lägga pussel med familjen. Vad tror du gör dig lycklig? Den positiva psykologin testar vår föreställningar om lyckan – och forskningsresultaten tillämpas både i privatliv och på arbetsplatser.

Linnea sitter med ett brev i händerna och kämpar för att hålla tillbaka tårarna. Bredvid står två personer som hon träffat för första gången samma dag – men som trots det fått ta del av känslor och tankar hon tidigare inte delat med någon. Tankar och känslor hon innan den här dagen aldrig satt ord på.

Brevet som Linnea läser upp är en berättelse om ett företag där det höga tempot resulterat i en övermäktig stress, där hon som chef blivit tvungen att sjukskriva sig. Om skuldkänslorna över att lämna medarbetarna när de behövde henne som bäst. Men framförallt är det en berättelse om Isak, en kollega som i Linneas frånvaro axlade personalansvaret och utan att beklaga sig höll skutan på rätt köl tills Linnea kunde återvända några månader senare. Brevet är riktat till Isak – och förmedlar all den tacksamhet som Linnea aldrig tidigare uttryckt. Insikten om vad Isak betydde för henne och företaget under sjukskrivningen följs av en annan – det sker små saker som är värda att visa uppskattning för varje dag på jobbet.

Tacksamhetsbrevet Linnea skrev är inte en del av ett tolvstegsprogram eller workshop i konsten att uttrycka känslor – utan en psykologisk intervention med gott forskningsstöd, hämtad ur det snabbt växande fältet positiv psykologi.

– Flera chefer jag gjort övningar kring tacksamhet och optimism med har blivit starkt berörda, eftersom de får vara konkreta och använda privata exempel. Det tror jag är viktigt för att skapa en erfarenhetsmässig inlärning och se styrkan i övningarna, säger legitimerade psykologen och organisationskonsulten Patrik Nyström, som höll i chefsutbildningen där Linnea och elva andra chefer fick prova på att tillämpa positiv psykologi i sitt ledarskap.

Patrik Nyström är tidigt ute i Sverige med arbeta med positiv psykologi som en konkret metod på arbetsplatsen. Han lär ut hur man underlättar för medarbetarna att hamna i flow, det mest produktiva och njutbara tillståndet i arbetet, hur man odlar optimism och uttrycker tacksamhet. Även om det numera finns vetenskapligt stöd för att positiv psykologi inte bara gynnar individens lycka utan också företagets produktivitet, kan begreppen i sig alstra skepsis.

Och det är kanske inte så konstigt. Lycka är ett ord som slitits ut, missbrukats och tömts på värde under hundratals år. Med tanke på vilken ung vetenskap den positiva psykologin är har återerövrandet av begreppet gått snabbt.

Den positiva psykologin föddes på en paradisstrand i semesterorten Akumal i Mexiko, på nyårsdagen 1998. American Psychological Associations (APA) nyblivne ordförande, professor Martin Seligman hade bestämt sig för att hans första dag på det nya jobbet skulle användas till att staka ut en ny riktning – inte bara för sig själv eller APA – utan för hela psykologin som vetenskap. Seligman hade bjudit in två andra prominenta psykologer för att bygga visionen: Mihaly Csikszentmihalyi, världsberömd för sin forskning på flowtillstånd och Ray Fowler, APA:s verkställande direktör sedan många år tillbaka.

– I 50 år har psykologer ägnat sig att åt sjukdomstillstånd. Vi har glömt bort vanliga människor, med normala liv, proklamerade Seligman.

– Psykologin borde bry sig lika mycket om mänskliga styrkor som svagheter, argumenterade han. Vetenskapen borde vara lika intresserad av hur man bygger upp det bästa i livet som hur man reparerar det värsta.

Termen positiv psykologi användes av den amerikanska psykologen Abraham Maslov redan på 50-talet, men det var här – bland sköldpaddor, stekande sol och vit sand i Akumal – som den moderna rörelsen startade. Trojkan lade upp planer för den allra första konferensen om positiv psykologi och tänkte ut strategier för hur den forskning som redan pågick i skymundan kunde lyftas fram i ljuset, och hur unga talanger skulle lockas till forskningsfältet.

Under de tolv år som gått sedan dess har professor Martin Seligman sett visionen bli verklighet. Forskningsfältet har exploderat – både mätt i antalet studier och uppmärksamhet utanför den akademiska världen.

Text: Jenny Rickardson & John Airaksinen
Foto: marypaulose/Flickr.com
Texten publicerades ursprungligen i Modern Psykologi, detta är del 1 av 4.
Lär mer: Lyckans verktyg av Sonja Lyubomirsky
Lyckligare av Tal Ben-Shahar

Vill du veta mer om hur man kan tillämpa lyckoforskning och positiv psykologi kan du kolla in vår utbildning Lyckolabbet!