Kan eurokrisen göra oss feta?

Ett stenkast från vårt kontor finns en anrik restaurang som har en skylt i fönstret med budskapet ”Ät Sverige ur krisen.” Nästan varje gång jag går förbi funderar jag över hur de menar: Att hög konsumtion i restaurangbranschen ska få snurr på ekonomin, eller att vi ska må bättre av att äta gott i kristider? Oavsett vilket så verkar det som att de är något på spåren med kopplingen kris och mat.

Nu har nämligen en ny möjlig förklaring till människors överätande dykt upp, refererad på den utmärkta bloggen We’re only human. Två forskare vid Miami University, Juliano Laran och Anthony Salerno, menar att det dagliga nyhetsflödet om kris och katastrof triggar en ”lev-för-dagen”-mentalitet som får oss att göra kortsiktiga val. Evolutionärt har det nämligen varit fördelaktigt att fokusera på nuet i tider av bristande resurser, för att säkra den omedelbara överlevnaden. Därmed gör kristider oss mer benägna att äta mat med högt kaloriintag.

Forskarna har gjort några riktigt intressanta experiment för att backa upp sin tes. I det första experimentet erbjöds deltagarna två varianter av M&M-godis – en sort som sades ha lågt kaloriintag och en som sades ha högt. Sedan fick hälften av deltagarna läsa en text som handlade om krisläget i världen, medan de andra fick läsa en neutral text. Hypotesen var att de som exponerats för kristexten skulle äta mer högkalorigodis – och det gjorde de också. Dessutom åt de mindre lågkalorigodis än de andra deltagarna.

För att försäkra sig om att resultatet faktiskt berodde på upplevd resursbrist gjorde forskarna ett andra experiment. Utgångspunkten var densamma; hälften av deltagarna primades för kris och den andra hälften för något mer neutralt. Sedan fick hälften av deltagarna i båda grupperna lite pengar, varpå alla erbjöds ett val mellan bakverk och en sallad. Och som forskarna förväntat sig var de deltagare ur krisgruppen som fått pengar mycket mindre benägna att välja bakverken än de som inte fått pengar. I den neutrala gruppen däremot, spelade pengarna ingen roll alls för huruvida man valde bakverk eller inte. Pengarna minskade alltså den omedelbara känslan av resursbrist, och dämpade därmed också suget efter kaloririk mat.

Kan man använda dessa nya fynd på något sätt? Forskarna gjorde ett tredje experiment som tyder på att det kanske är möjligt. Även den här gången exponerades några av deltagarna för krisbudskap, men därefter lades ytterligare ett budskap till. Några fick höra om hur fort tiden går, medan de andra i stället fick höra hur långsamt den går och hur lång tid det tar för saker att hända. Och sistnämnda grupp var mycket mindre benägen att välja högkalorimat. Enligt forskarna berodde det på att brådskan att motverka krisen minskar när man uppmuntras att inta det långsiktiga perspektivet.

Fynden är förstås preliminära och förklaringen kan inte kan köpas rakt av utan mer forskning. Men hur som helst är detta ett intressant spår, högaktuellt i dessa tider av eurokris och ekonomisk svajighet. Det räcker med att öppna tidningen på morgonen för att få känslan av nära förestående kollaps. Men kanske kan det hjälpa att påminna sig om att många skeenden tar lång tid. Tänk på det nästa gång nyheterna får dig att vilja öppna kakburken!

Foto: Danny P. L., flickr.com